Tankar och referat från Suniweb 2013, dag 1

Var du inte på Suniweb 2013 men vill veta vad som hände? Eller var du på Suniweb och vill komma ihåg vad som hände? Eller veta mer?

Här är mina, gästbloggare Emil Öbergs, anteckningar tillsammans med mina personliga reflektioner och länkar till presentationer, ställen att läsa mer på och annat smått och gott.

Kika också på tankar och referat från dag 2.

Emil ÖbergMig hittar du på:
Twitter: @emiloberg
Facebook: https://www.facebook.com/EmilOberg
LinkedIn: http://se.linkedin.com/in/emiloberg/
Webb: emiloberg.se
Uppsala universitet: http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N10-232

 


Innehåll

  • Blixtpresentation: Redesign av Högskolan i Borås, hb.se, Ida Danell
  • Blixtpresentation: Ny LiU-webb 2015, Jan Svensson
  • Blixtpresentation: Nytt intranät för Umeå universitet, Olof Malmberg
  • Blixtpresentation: Student- och personalkatalog på webben, Ivar Johansson, Konstfack
  • Creating Social Video – Petter Karlsson, FKDV
  • The end of search as we know it – Daniel Bergqvist, Google
  • Skriv effektiva webbtexter – Anna Hass
  • Tekniksession: Node.js med Viaplay – Joakim Rapp
  • Tekniksession: DevOps med automatisering, Niklas Lind, B3IT
  • Erfarenhetsgrupp: Visa ditt intranät
  • Erfarenhetsgrupp: Sök

Sammanfattning

Suniwebs, första dag var all about förvaltning. Förvaltning, förvaltning, förvaltning och organisation, organisation, organisation. Den stora frågan för högskole- och universitetssverige verkar vara: Hur skapar vi en webborganisation som fungerar? Hur skapar vi processer? Hur får vi finansiering? Hur skapar vi förvaltningsbarhet?

Även om ingen talare direkt pratade om förvaltning så genomsyrade det i princip allas dragning och återkom i frågor.

Men det här är ju ingen ny fråga, men är det så att vi har proferssionaliserats? Vi märker starkare av avsaknaden av bra förvaltningsformer? Vi har större tryck på oss?

Blixtpresentation: Redesign av Högskolan i Borås, hb.se, Ida Danell

Nya externa hb.se, baserat på EPiServer, lanserades 18 februari 2013. Interna delar för studenter och anställda släptes i slutet av maj.

Och varför gjordes då en redesign (Ida använder genomgripande ordet redesign)? Det gamla klassiska; det gamla systemet var svårarbetat, ett svårunderhållet CMS, inget stöd för mobil/surfplattor, gammal teknik och design, otydlig struktur/målgrupp, rörigt.

“Man kan inte informera nog om vad som händer”.

Inte heller helt ovanligt så var inte den egna personalen helt med på båten. Personer i organisationen som borde haft koll på arbetet hade inte koll på vad som hände. Målbilden var inte klar för medarbetarna, eller i Idas ord: “Vi bygger ingen rymdraket” – Vi löser inte allt som folk tror.

Redesign av HB.se

Kanske behövde presentationen också redesignas 😉 (Vi skyller på teknikfel!)

Utmaningar framåt:

  • Vill jobba mer strategiskt
  • Vill jobba med Google Analytics
  • Göra en utvärdering om vad vi fått, vad funkar bra/dåligt
  • Jobba mer med webbredaktörerna på institutionsnivå (de har ofta andra arbetsuppgifter också.)
  • Engelska webben är eftersatt
  • Forskningswebben

Alltså, utmaningar framåt; väldigt mycket organisation, styrning och förvaltning!

Allt som allt så visar Ida på samma problembild som finns på säkerligen de flesta av landets högskolor och universitet.

Blixtpresentation: Ny LiU-webb 2015, Jan Svensson

  1. Twitter: @Jan_webbokom

“Webben är spretig, vi har 3,2 miljoner sidor och 483 webbsystem”

Beställningen från kommunikationsdirektör har gett en tydlig målbild: Linköpings universitet ska 2015 ha en ny externwebb.

Här gjorde Jan mig glad genom att säga att de inte vet exakt vad det innebär. De kommer att jobba med effektkartläggning. Jan trycker här på att det är värdefullt, inte bara för att skapa en webb som faktiskt leder till effekt, utan också för att skapa en gemensam målbild inom projektet och en gemensam bild som kan förankras med ledning.

Effektkartläggning

Effektkartläggning!

I uppdraget ingår också att ta fram en ny webborganisation.

Framgångskriterier som LiU tänker på (eller med andra ord; tips och trick!):

  • “Samordna utvecklingskraften”. Finns det utvecklingskraft på olika ställen inom organisationen? Samla dem!
  • “Uppmärksamma och slå mynt av legala krav”.

“Om man ställer frågan till ansvariga chefer om hur de ser på tillgängligheten på webben så börjar de darra och då kan vi säga att ‘bra då kan de personerna som är experter på det här frågorna få jobba med det?’”

  • “Visa på behov av professionalisering”, “T.ex. hur säkerställer vi ROI, här måste det finnas personer ansvariga”.

Blixtpresentation: Nytt intranät för Umeå universitet, Olof Malmberg

Projektet, beställt av rektor, består av två delprojekt; teknik och verksamhet (börjar mönstret kännas igen?)

“En stor utmaning är att se till att det här bli förvaltningsbart. Det är alltid ett problem med webbprojekt”

Här har Umeå universitet gjort en smart sak; de är garanterade medel en bit framåt i tid. Dvs att förvaltningen för en gång skull faktiskt tänks på, redan i projektstadie. Bra – mer sånt.

Umeå har genomgripande gjort teknikval som organisationen inte har erfarenhet av(!) Ingen förklaring till varför. Teknikvalen är i alla fall EPiServer 7 + Sharepoint 2013, Lync, Exchange, TimeEdit, Google Search Appliance, AD FS (dvs inte CAS) för autentisering mfl.

“Vi har tusen redaktörer och vi vet inte vilka de är”

Och åter till organisationsfrågan. Umeå har 1000+ användare i InfoGlue (dagens publiceringsverktyg för externwebb) som gör sammanlagt 7400 timmar redigering per år. Det är alltså få redigeringar per person. Men det här är ändå 1000 personer som måste utbildas, vilket kostar pengar. Det är dessutom 1000 personer där många är sällananvändare och det är generellt väldigt otacksamt att vara sällananvändare av ett mer komplicerat system. Därför vill Umeå minska andelen redaktörer

“Kommunikation som profession”

De jobbar för att t.ex. låta ett par institutioner gå ihop och anställa en person, eller anställa en fakultet. (Verkar alltså inte som att de centralt anställer).

Annars då:

  • Utreder utfastning av InfoGlue som verktyg på externwebben.
  • Implementera den grafiska profilen, webben släpar efter
  • Hoppas komma igång med iTunes University.

Blixtpresentation: Student- och personalkatalog på webben, Ivar Johansson, Konstfack

“För första gången på hundra år så finns en samlad bild på anställda och studenter”

Konstfack har skapat en katalog för anställda och studenter på webben. Det här av tre skäl:

  • Visa personer: “Jag känner X och vill hitta hens telefonnummer”
  • Funktioner: “Jag behöver nå en viss funktion, men vet inte vem det är”
  • Kompetens: “Jag vill hitta en person som kan…”

Här använder de EPiServer och importerar uppgifter från AD:t. Användaren kan själva lägga till extra info. Bild, mobilnummer, osv.

“I början är folk rädda för att visa upp sig publikt, men sen tar fåfängan över”

Och så på frågan om förvaltningsbarhet då?
Problem med folk som slutat. “Blir mer på hörsägennivå: ‘Har du hört att den och den har slutat’, ojdå, då ska den personen tas bort ur AD:t”

Creating Social Video – Petter Karlsson, FKDV

“Hur kan man jobba med video som kommunikationsmedel?

Det finns massor av fler sätt än att bara göra en film!”

Social video = socialt objekt. Skapar en video, tryck in den i en artikel med länkar till andra resurser och helt plötsligt är det mycket mer kraftfullt än bara en video på YouTube. Video blir här:

  • En nod på nätet
  • Plattform för diskussion
  • Referenspunkt
  • Kunskapsbank

Två saker video är fantastiskt till

  • Låta folk träffa personer som de inte skulle träffa annars.
  • Visa upp en plats som folk inte skulle se annars. “Här är våra nya studentboenden”

Men text då? Ska vi bara använda video?
Video är väldigt bra för att visa “Som det faktiskt är”. Dvs “sanningen”. Medan text är bra på att få oss att fantisera, det får oss själva att bestämma exakt vilken blå nyans havet var. Om det var när-jag-var-på-kanarieöarna-blått eller dysterblått. Film visar vilken färg havet var. Använd text och video tillsammans!

Tre korta tips om video:

  • Voice over – Ta upp kameran. (Din telefon har en kamera!) och börja prata om det du filmar.
  • Reportage – Snabbtipset: Ta ditt vanliga headset och använd som mikrofon för att intervjua någon annan.
  • Ståuppa – Fortfarande headset som mikrofon, men inte en intervju. Låt någon annan hålla i din telefon (som du såklart filmar med) och du pratar rakt till tittaren.

Vi måste göra kommunikation enklare! Istället för att göra en väldigt fet video för hög kostnad en gång om året – använda pengapåsen till att göra enkla videos till låg kostnad dagligen, eller kanske något dyrare veckovis, och kanske en lite dyrare kvartalsvis.

“Är det någon annan som filmat ert seminarium? Som gjort jobbet åt er? Använd det! Tryck in det på er site!”

Tips:

  • Beväpna era intressenter! “Dem som ni kan sätta en mobilkamera i händerna på – gör det!”
  • “Var opportunistiska! Ser ni Barack Obama – ta upp filmkameran och filma honom, våga det!”

The end of search as we know it – Daniel Bergqvist, Google

  • Jobbar på Google med söklösningar för företag.
  • Twitter: @bexie
  • Vill du pröva the Knowledge Graph? För att få alla häftiga bells and whistles så krävs att du surfar på den amerikanska varianten av Google. För att gå dit utan att bli omdirigerad till svenska Google gå till http://www.google.com/ncr Där kan du pröva att söka på t.ex. “top movies 1986” (Google håller med mig, det är Top Gun!)
  • Mer information om the Knowledge Graph? Kolla på Google I/O: https://developers.google.com/events/io/

“The perfect search engine would understand exactly what you mean and give back exactly what you want – Larry Page”.

End of the world

Domedagsbild av @EmilottLantz (bättre i fullskärm!)

Så vad säger Google och Daniel Bergqvist är framtiden för sök? – Sök där du inte behöver söka utan där informationen bara “finns där”, ibland för att du faktiskt vill ha den, ibland för att du inte vet att du vill ha den.

Ett av Googles sätt att stödja detta är Google Now, ett av Googles 20%-projekt.

“Proaktivitet, ska ge rätt information vid rätt tillfälle utan att du behöver fråga efter det. Internt brukar vi säga att ‘Du är frågan’”.

Google Now hjälper dig att organisera din dag

  • På morgonen så säger den “idag blir det 15 grader så du behöver inte en jacka“.
  • När du åker till jobbet så säger den “Den väg du normalt åker till jobbet så blir det trafikstockning, ta en alternativ väg” (Här är signalerna t.ex. trafikdata, din gps-position, din historik av gps-positioner eller varför inte om det är en väldigt stor mässa nära ditt jobb just den dagen.)
  • När du är på jobbet och ska iväg och träffa en kund så säger den “Du bör åka om 10 minuter beroende på trafikläget.”
  • När du kommer ner på tunnelbanestationen “Här är de tunnelbanorna som går, tidtabell”.
  • På flygplatsen, “du ska till X, det flyget går från Gate Y”.

Google Now vill också hjälpa till att upptäcka nya saker i sök, t.ex:

  • På semester, vill upptäcka scenic spots
  • Vad ska jag göra i kväll?

Google Now finns idag som en del av Google Search, app för iOS och Android.

“Det finns väldigt starka indikationer på att Google Now är en produkt som vi kommer att företagsanpassa”

För att stödja den här typen av sök (och andra typer av sök också för den delen) så behövs kunskap. Google kallar sin lösning för the Knowledge Graph. TKG lanserades för 1,5 år sen och mappar ut personer, platser och saker och hur de är sammankopplade till varandra. Just nu består TKG av 700 miljoner entiteter och 18 miljarder fakta som gör att vi kan svara på frågor som vi inte kunde svara på förut. T.ex “What are the upcoming movies from Matt Damon”. Vi vet att Matt Damon är en skådespelare, vi vet vilka filmer han medverkar i och vi vet releasedatum för de filmerna så Google ger oss svaret är “The Monuments” och “The Zero Theorem”.

På scen demonstrerar Daniel Googlesökningar (via röstigenkänning såklart):
“Who’s the president of the united states”, “where’s he born?”, “Who’s his mother?”, “Where was she born?”.

Skriv effektiva webbtexter – Anna Hass

“25% av vuxna svenskar har svårt att förstå texter skrivna på en årskurs 9-nivå.”

  • Det finns rätt eller fel, men Anna förutsätter att alla professionella faktiskt skriver korrekt språk.
  • Det finns åsikter om fint och fult språk, men det är heller inte intressant här.
  • Intressant är däremot bra eller dåligt. Där bra är användbar text. Anna pratar om användbar text.

“Syftet med en text är aldrig att ‘informera’, syftet är att få en ‘effekt’!”

När du skriver, utgå ifrån detta.

  • Läsaren
    Vilka ska läsa?
    Hur ser deras situation och behov ut?
    Vad vill de veta?
  • Effekten
    Vad vill du att läsarna ska göra?
    Vad vill du att läsarna ska känna?
  • Texttypen
    Vilka krav och förväntningar finns på den här typen av text?

Här är ett analysprotokoll som kan användas för att bedöma texter:

  1. Syftet: Svarar texten på läsarens frågor?
    Är det tydligt vad läsaren ska göra, och varför och hur?
  2. Strukturen: Orientera, instruera, motivera, aktivera.
    Kommer innehållet i den ordning läsarna vill ha det?
    Är texten överskådligt uppställd med rubriker, punktlistor osv?
    Gör strukturen så att texten är lätt att använda?
  3. Perspektivet: Utgår texten från läsarenssituation och behov, i stället för att prata om er handläggningsprocess, ert erbjudande etc?
    Vänder sig svaret till läsaren, med tilltal och uppmaningar?
  4. Språket: Är meningarna lätta att läsa och följa?
    Är sammanhangen tydliga?
    Är orden enkla, vanliga och begripliga?
    Är språket anpassat till läsarnas behov?
    Följer språket skrivreglerna?

Anna bedömmer texter på högskolornas och universitetens webbplatser på scen.

“Ni behöver ha både resurser och en förvaltningsprocess. Det kan faktiskt inte stå att regeln ändrades 2007 när det nu är 2013!”

Förvaltningsprocess! Känns det igen?

Korta tips:

  • Måste jobba även med form, inte bara innehåll. Mellanrubriker, punktlistor, Många texter skulle tjäna på att skrivas mer som instruktioner.
  • Många texter saknar tilltal: “Här kan du som X göra Y”. Det kan också vara ett sätt att kontrollera kvaliteten på en text. Svarar texten på “Här kan du som X göra Y”

“Min korta kurs är att börja alla texter med ‘Du kan’”

  • Anna visar många texter från våra högskolor och universitet. Många av dem är korrekta, de innehåller mycket information och de är också trevliga, men de är inte effektiva. De hjälper inte mottagaren att nå sitt mål. En text måste syfta till att ge en effekt.
  • Använd uppmaningar! Det gör texten mer användbar. Du vill ju att jag ska göra någonting, använd då uppmaningsformen: “Ring mig”, “ansök här”.

“Ställ inte en vägg av word i vägen för användaren!”

Språklagen ställer krav på oss, vi måste skriva enkelt och begripligt!

Tekniksession: Node.js med Viaplay – Joakim Rapp

Node.js kom 2009, så det är en väldigt ung plattform. Node.js är baserat på V8, Chromes javascriptsmotor. Du skriver alltså Javascript.

“Folk tror sig kunna Javacript så det blir ofta ganska slarvig kod när folk skriver Javascript. När man börjar skriva större applikationer i Javascript så bör man ta sig en tankegång vad gäller struktur.“

Är Node.js alltid rätt?
Använd inte Node.js om man ska göra tunga beräkningar, kolla då istället på något med stöd för riktig multitrådningsfunktionalitet. Men för webb funkar Node.js väldigt bra. Det brukar rekommenderas att inte servera allt för mycket statiskt innehåll med node. Då brukar man lägga en webbserver vid sidan av som får leverera det.

Tekniksession: DevOps med automatisering, Niklas Lind, B3IT

Presentation 2013 - Vagrant och Fabric

“Det här har sparat sjukt mycket tid på IT-avdelningen på KTH!”

Vi som sysslar med systemutveckling får fler och fler svårigheter med deployment:

  • Fler applikationer
  • Fler nya tekniker med olika metoder för driftsättning
  • Fler virtuella miljöer
  • Högre leveranstakt

Niklas vill prata om DevOps. Developers och operations – vi sitter tillsammans!

“Drift och utvecklare sitter tillsammans, parprogrammerar och löser gemensamma problem”

Tips:

  • Gemensam icke-elektronisk backlog på väggen tvingar fram fysiska möten.
  • Vi har valt enkla verktyg som låter oss göra små förändringar, tillsammans och ofta.
  • Vagrant är ett verktyg för att hantera små privata virtuella miljöer för utveckling, inte för att drifta.

“Vagrant – Ett lättanvänt verktyg som låter oss testa små stegvisa förändringar i våra installationsscript.”

Ofta så består en miljö av flertalet maskiner, t.ex. i sin enklaste form en form för webb och en för databas. Vagrant ger oss möjligheten att skicka kommandot “vagrant up” och starta upp båda de maskinerna. Eller som i exempelscriptet på scen, dra igång 5 maskiner – 3 st frontend, 1 backend och 1 dev.

Presentation 2013 - Vagrant och Fabric
Vagrant-konfiguration för att sätta upp 5 maskiner.

De kör också Fabric.

Fabric is a Python library and command-line tool for streamlining the use of SSH for application deployment or systems administration tasks.

Kör små tasks på sin egna maskin, via SSH så exekveras den tasken på utvalda maskiner. Det här medför att du kör samma script mot din(a) utvecklingsmaskin(er) som du kör mot dina devmaskiner. Enda skillnaden är att du i ena fallet säger “kör det här mot dev-miljö” och i andra fallet “kör det här mot produktionsmiljö”. Fabrik håller då koll på att i devmiljön så ska det installeras på den här devmaskinen, medan i prodmiljön så ska det installeras på alla 3 prodmaskiner.

Precis samma kod körs, enda skillnaden är vilka maskiner det körs på.

Erfarenhetsgrupp: Visa ditt intranät

Uppsala universitet och Linnéuniversitetet visade sina intranät.

Diskussionerna var inte så intensiva. Av någon anledning så känns det som att erfarenhetsgrupper som inte styrs av en moderator är svåra att få till bra på Suniweb. Är det en kulturell grej?

Erfarenhetsgrupp: Sök

För att kasta in en branfackla på området organisation och förvaltning så kastade jag här in branfacklan “Av de 50 personerna här, vilka har som, i alla fall del av, sin tjänst att jobba med sök. Tystnaden i rummet var talande. KTH har en utvecklare som jobbar lite med sök och någon annan undrar om “räknas promille av tjänst”.

Vem har världens bästa sök?

En andra brandfackla kastades in: “Vem har världens bästa sök?” Någon svarade blixtsnabbt “Google” och rummat nickade instämmande. Jag håller verkligen inte med!

Google har världens bästa sök – men bara om vi pratar om bland alla världens webbplatser. Vi, som hanterar en väldigt begränsad mängd data (på sin höjd ett par miljoner enheter) och har full kontroll över vår egen data och mycket kunskap om våra besökare kan, till en billig penning, skapa en sök, bland vår egen data, som vida slår vad Google kan göra med vår data.

Ett enkelt exempel, som också berördes som kortast i rummet är att vi följer årscykler. En sökning på “statsvetenskap” i ansökningstider – där kanske vi bör lyfta program och kurser i söken, precis som att vi lyfter viss data på framsidan.

Problemet är inte att de tekniska lösningarna är för dåliga och allsmäktiga Google vet bättre. Problemet är att vi inte lägger de ynka kronorna som krävs på att faktiskt jobba med sök!

Olof Malmberg vid Umeå universitet använde på föredömligt sätt statistik för att visa varför detta är viktigt. På Umeå universitets intranät sitter motsvarande 20 heltidstjänster och surfar (antal årsbesök gånger genomsnittsbesökstid). Av dem så är det 4,2 heltidstjänster som sitter och söker!

Ska det vara 4,2 heltidstjänster bland våra forskare? Kostnaden för att sänka det till 1 heltidstjänst som sitter och söker bör inte vara stor. Sätt en person centralt som har som jobb att jobba med sök så är jag säker på att 4,2 sänks till 1 och vips har vi då halverat totala kostnaden för sök! Och dessutom levererar en bättre upplevelse för våra kunder.

Jag kunde inte hålla mig utan blev tvungen att kolla på våra siffror, motsvarande siffra för Uppsala universitets Medarbetarportal är 34 heltidstjänster som sitter och surfar på intranätet. Tyvärr har vi inte siffror på hur stor del av dem som är sök, men det måste vi kika på!

Kika också på tankar och referat från dag 1.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *