Suniweb 2016 i Gävle

Då var det bestämt! Högskolan i Gävle tar över stafettpinnen och arrangerar Suniweb-konferensen 2016.

Var: Högskolan i Gävle, Gävle
När: 26 – 27  oktober 2016

Tema för årets konferens är “Tillgänglighet” och vi håller just nu på att boka upp intressanta föreläsare och sätta ihop ett förhoppningsvis spännande program som tilltalar alla.

Vi kan redan nu berätta att en av talarna är Tomas Gunnarsson, även kallad Genusfotografen. Han är bland annat aktuell med utställningen ”Bilder som förändrar världen”. Utställningen kommer att finnas på Högskolan i Gävle under konferensen.

Om du har tips och idéer för innehållet, så hör gärna av dig till oss via Facebook-gruppen eller lämna en kommentar här.

Program och anmälan: Program och information om hur du anmäler dig kommer inom kort.

Varmt välkomna till Gävle!

Suniweb 2014, äntligen lite info!

Varmt välkomna till Umeå, där vi arrangerar årets upplaga av Suniweb den 22-23 oktober. Vi håller till i Sliperiet, en ny inkubator för kreativa näringar, vid Konstnärligt campus.

I år erbjuder vi en mix av föreläsningar, gruppdiskussioner och workshops där vi hoppas kunna addera lite Umeå-anda till det etablerade väl fungerande Suniweb-upplägget.

Här hittar du embryot till årets program, korta presentationer av våra föreläsare och lite allmän information om resa och boende.

Några lärosäten har redan kontaktat oss angående sådant de vill dela med sig av.
Vad vill du dela med dig av? Lämna en kommentar här.

Tankar och referat från Suniweb 2013, dag 2

Var du inte på Suniweb 2013 men vill veta vad som hände? Eller var du på Suniweb och vill komma ihåg vad som hände? Eller veta mer?

Kika också på tankar och referat från dag 1.

Här är mina, gästbloggare Emil Öbergs, anteckningar tillsammans med mina personliga reflektioner och länkar till presentationer, ställen att läsa mer på och annat smått och gott.

Emil ÖbergMig hittar du på:
Twitter: @emiloberg
Facebook: https://www.facebook.com/EmilOberg
LinkedIn: http://se.linkedin.com/in/emiloberg/
Webb: emiloberg.se
Uppsala universitet: http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N10-232

 


Innehåll

  • Creative Commons, Kristina Alexanderson
  • Antagning.se – en sajt som berör oss med, Per Zettervall, UHR
  • Webbanalys med universitets/högskolefokus, Joni Lindgren, Outfox
  • Gamification, Malin Ströman, SVTi
  • Att mäta och utvärdera sociala medier, Michael Kazarnowicz

Creative Commons, Kristina Alexanderson

Kristina berättar om vad Creative Commons är och hur vi kan använda det på högskolor och universitet.

Jag blev tyvärr tvungen att jobba lite, trots att Kristina alltid är värd att lyssna på! Tyvärr är Kristina också en sån där bra talare som inte skriver samma sak på sina slides som hon också säger, så presentationen blir inte så kul utan att Kristina talar till den.

Antagning.se – en sajt som berör oss med, Per Zettervall, UHR

Hur jobbade UHR när de tog fram antagning.se?

Per lyfte upp klassiska projektproblem. Förvisso är det här ett ordentligt stort projekt (270 miljoner för antagningssystemet. Kostnaden är stor för att det är ett väldigt komplext regelverk. T.ex. så hanteras fortfarande personer med stora och lilla A i betyg). Ingenting sticker dock ut som ovanligt och framgångsfaktorna är desamma som lärs ut på en projektledarutbildning.

UHR hanterar:

  • 800 000 högskole- och universitetsanmälningar per år
  • 120 000 anmälningar till högskoleprovet
  • Information på studera.nu
  • Ladok, 39 lärosätens studiedokumentationssystem

Tidningsrurik UHR

Typisk tidningsrubrik som UHR får.

Vilka problem fanns med den tidigare lösningen på studera.nu:

  • En webbplats som skulle klara allt. UHR ville separera tjänsterna och skapa en site som bara hanterar anmälningsfunktionen.
  • Samarbeten mellan myndigheter med helt olika uppdrag
  • Teknisk modernisering välbehövlig
  • Prestandaproblem
  • Olika målgrupper
  • Inte så användarvänlig

 “Är du medveten om att vi byggt den här siten, som tar emot 800 000 anmälningar per år, utan någon användbarhetsexpert eller någon som ens kan någonting om användbarhet”

Kuriosa: UHR sparade 5 miljoner på att flytta standardinställningen från “Meddela mig via snigelpost” till “Meddela mig via epost”.

De tog fram upplevelsemål:

  • Enkel på ett intuivt sätt
  • Pålitlig på ett säkert och trovärdigt sätt
  • Hjälpsam på ett personligt sätt
  • Modern på ett lekfullt sätt

Men även mer handgripliga effektmål, t.ex. sänka antalet samtal till deras kontaktcenter med 20%. Absolut vanligaste frågan personer ringer in för: “Har min ansökan kommit in?” Det ska självklart inte behövas att sökande ringer för att kontrollera det! Här gjorde de besparningar på 3-4 miljoner i samtal till kontaktcentret.

De definierade framgångsfaktorer för projektet, vilka borde vara givna (men inte alls är det, det är nog något vi alla känner igen) idag.

  • Gemensam målbild förankrad inom myndighetern
    • effektmål och projektmål underlättade.
  • Prioriterat projekt – ensa förväntningar om innebörden
    • Linjearbetet synkas med projektets tidsplan och behov
    • Verksamheten medverkar i projekt och/eller aktivt bidrar till goda förutsättningar för att nå projektets målbild
  • Samarbete över organisationsgränserna
    • Sökandewebben/projektet involverar och har beroenden till samtliga enheter på myndigheten, vilket förutsätter aktivt samarbete och samordning
  • Projektorganisation
    • Projektgrupp, dedikerade deltagare som jobbar minst 50%. Viktigt inte minst inför förvaltningsfasen att personerna har varit med på resan.
  • Tydlig beställare
    • Projektsponsor och löpande stöd till projektet
  • Styrgruppen
    • Arbetar aktivt med riskhantering och eskalerande av frågor
    • Prioriterar
    • Ansvarar för sin enhets bidrag till goda projektförutsättningar
    • Informerar om projektet inom sin enhet.

Användarcentrerad utveckling

 

Jobbade med personor och skisser, ovant för dem men funkade väldigt bra.

“Skisser, jaha, det var nytt för oss, ska man inte bara skriva användningsfall?”

Utvecklingsmetodiken:
Tidigare var man van vid klassiskt vattenfallsprojekt och här jobbade de med Scrum, något som var helt nytt för dem.

“Vi har infört Scrum”

Per berättar om hur de “infört Scrum” för alla förvaltningsobjekt. Här rycker det lite i mina agilöron. Jag undrar hur mycket de “infört Scrum” och hur mycket de faktiskt förstår och agerar efter filosofin i Scrum. Det är lätt att följa Scrums ceremonier, men det är svårt att få en djupare förståelse. Det här är ju självklart ingenting ovanligt, alla organisationer som börjar jobba med agila metoder har den utmaningen och det tar lång tid att få en djupare förståelse.

En annan sak som gjorde att det ryckte lite i ryggraden var att Per lyfte fram att de “jobbar med user stories”. Missförstå mig rätt; user stories är ett fantastiskt hjälpmedel för att få oss att förstå att vi måste tänka på vilken person som vill kunna utföra vad och framförallt vad det har för effekt. Men en user story i sig har inget egenvärde.

Här exemplifierades med “Användaren vill kunna söka efter kurser på förstasidan”. Det är för mig en falsk user story. Den stämmer helt enkelt inte. Jag tror inte att någon användare vill kunn söka efter kurser på förstasidan. Användaren vill antagligen “Söka en kurs hen vet finns” eller “Förstå var statsvetenskap lärs ut”, men hen vill inte “söka efter kurser” och dessutom just specifikt “på förstasidan”. Och till vilken effekt?

Men som sagt, det här är inget dåligt i sig, det tar tid, att få djupare förståelse. Jag hoppas UHR fortsätter jobba och utveckla sig i det området.

Webbanalys med universitets/högskolefokus, Joni Lindgren, Outfox

Jag jobbar med att göra webb bra. Inte bra utifrån vad någon tycker eller tänker, utan vad som är bra utifrån verksamhetsmålen och där måste vi mäta!

 

Utan tvekan Suniwebs bästa session. Jag är nog måhända färgad då jag har ett starkt intresse av evidensbaserad utveckling. Jag kan till och med gå så långt som att säga att jag tycker det är direkt oansvarigt att inte mäta och analysera sin webb.

All webbutveckling är chansning. Vi chansar faktiskt mest hela tiden. Vi tror att när vi gör något på ett specifikt sätt så kommer användaren göra X, men vi vet faktiskt inte förrän vi mäter, analyserar och experimenterar.  Gör vi inte det så slänger vi massor av pengar i sjön. Om vi lägger pengar på att göra något, då måste vi också lägga pengar på att kolla om det faktiskt funkar!

Outfox jobbar med konverteringsoptimering med tre mål:

  • Öka intäkter
  • Spara kostnad
  • Öka användarnöjdhet

Joni har jobbat med webbanalys för KTH som mål att ha fler kvalitativa ansökningar till sina utbildningar. Här måste vi ställa oss frågan “Vad på webbplatsen bidrar till att vi kan uppnå det här målet?”

Outfox jobbar med fyra huvudgrupper av besökare.

  • Svalor, letar snabbt på sidorna, läser inte hela texten, scannar rubriker
  • Ugglogrna, noggrann, detaljfokuserad, vill inte välja fel
  • Pingvinerna, sociala, vill veta vad adra tycker. Vill se riktiga människor bakom webbplatsen ( skulle kunna välja högskola beroende på var vännerna går)
  • Påfåglorna. Väljer KTH för att få status och prestige. Delar med sig för att få likes. Att se framgångsrika exempel tilltalar.

Ingen person är bara en fågel. Men vi har olika huvudtyper. Testa vilken fågel du är på outfox.se.

De jobbar också med tre hypotetiska grupper:

  • Slow starters: Är mitt uppe i sin nuvarande utbildning. Svårt att veta vad som är “rätt val”. Kommer sent, konverterar sent.
  • Eager beavers: Har länge haft ett mål med sin studier. Vet vilken utbildning som krävs för drömjobbet och har tänkt på det sedan de var 14
  • Work no more: Vill ha en helt ny vardag, har haft tid att fundera över nästa steg i livet. Kommer tidigt, motiverade, läser mycket på olika webbplatser.

Webbanalys De här olika målgrupperna har olika utgångspunkter när de sitter framför sin dator och tittar på utbildning. Exempel utgångspunkter:

  • Vet både utbildning och skola
  • Vet vilken typ av utbildning men inte var
  • Vet vilken skolan men inte vad
  • Vet att hen vill plugga men inte vad eller var

Olika utgångspunkter gör också att personerna har olika ingångar, och de olika ingångarna kräver olika lösningar.t.ex.

  • Personen som vet precis vilken skola och utbildning hen vill läsa och går in direkt på kth.se – För de personerna så måste vi ha bra onsite search och bra navigering.
  • Personen som googlar – Här måste vi hamna högt upp på sökmotorerna, jobba med sökoptimering och kanske, reklam/adwords.
  • Personer som går från studera.nu eller kanske Facebook – Här behöver vi jobba med kampanjer, banners, ambassadörer o.d.

Vi vet vad de har för beteenden och vi vet var de landar på kth.se, det kan vi se i vårt analysverktyg.

“Det som är viktigt i konverteringsoptimering är att varje sida ska ha ett mål och ni ska optimera för att besökarna ska ta den actionen och uppnå målet.”

Vilka mål har vi på varje sida? När ni optimerar, tänk på fågeltyperna, vad behöver de olika fåglarna? T.ex.

  • de som landar på startsidan ska snabbt hitta in på program
  • de som hamnar direkt på programsida, där vill vi exponera länken till antagning.se

Men, hur vet vi, av alla som kommer till vår webbplats, vilka som är våra potentiella studenter? Vi har massor av andra besökare. Personal, personer som är intresserade av vår forskning, kollegor på andra lärosäten, massor av andra. Det enda sättet att få reda på vilka som är potentiella student är att fråga.

KTH har lagt upp en enkät som studenterna får fråga på. Det är faktiskt 20-25 % svarar på enkäten, vilket gav dem 15-20 000 svar att jobba mde. Och – framförallt – de kopplar svaren till Google Analytics! Det gör att de kan koppla ihop det personerna säger att de är (t.ex potentiell student) med vad de faktiskt gör, deras beteendedata. Mycket mycket bra!

Och sen kan vi börja göra A/B-tester. Kortfattat så är en A/B-test när man gör en variation på en sida (t.ex. flyttar en länk till ett annat ställe), skickar en delmängd av besökarna till ena varianten och en delmängd av besökarna till originalvarianten och helt enkelt jämför – vilken variant gjorde att vi bäst uppgyllde vårt mål.

Ett enkelt exempel på ett A/B-test på KTH; De flyttade länken för att söka en kurs/program från längre ner i en lista av länkar till en mer utmärkande knapp högre upp på sidan. Det lkade konverteringen med +198 %

 Exempel 2. KTH la upp en liten klocka som berättar hur lång tid det är kvar att söka för att skapa “urgency”. Det minskade konvertering med -31 %! Men eftersom de sparat sina enkätsvar i Google Analytics så kan de också jämföra med de olika grupperna av besökare.

Enkäten hade en frågeställning i stil med om de har bestämt sig för att studera (eller liknande, jag kommer tyvärr inte ihåg den exakt frågeställningen). Av de som svarade “Jag har inte bestämt sig ännu” så funkade länken med klockan extremt dåligt och gav bara 4 % konvertering istället för 10 % utan klocka. Men för de som hade bestämt sig så funkade varianten med klockan bättre och gav 16% konvertering istället för 12 % utan klockan. Här måste vi bestämma – vem optimerar vi för.

Lärdomar:

  • Besökarna har olika motivation när det kommer till att välja utbildning och skola
  • Det måste vara enkelt att hitta på webbplatsen, en bra sökmotor och tydlig navigation
  • Varje sida ska ha ett mål Har inte varenda liten sida ett mål – släng den! Inga dead ends!
  • Vi vet inte vilka förändringar som är sämre eller bättre för användaren (eller vilken grupp av användare) – du måste A/B-testa. Vi vet inte om det hjälper eller stjälper annars.

Varför funkar det bra på KTH?

  • Investerar på riktigt i kunskap (och struntar i att lägga pengar på skitsaker som vi inte vet något om).
  • Drivande personer från både IT och kommunikation som är lika drivande.
  • Målet är att kunskapen om detta ska finnas i organisationen
  • Realistisk syn på att det inte går på en dag.

Gamification, Malin Ströman, SVTi

Malin plockar russinen ur kakan från kursen i Gamification hon höll förra året på Berghs School of Communication. Den var på 30 timmar, här är den på 45 minuter.

Malins historia om Farmville:

Första gången jag var där så fick jag bara det absolut enklaste. Jag kunde så frön, sen efter ett tag så kunde jag inte göra mer utan de sa “kom tillbaka i morgon” och de sa också “i morgon kan du fortsätta mer lek” – de gav ett löfte. Dessutom så sa de “om du inte kommer tillbaka så är all den här tiden du lagt ner gått om intet”. Dagen efter när hade sått så mycket frön att det blivit tråkigt tråkigt så fick jag vips så vindruvor – ja det vill jag göra! De gav mig inte allting, de hade gjort en snittslad bana för mig. Och precis i den sekund där jag verkligen var i behov av en skördetröska så presenterade de den för mig för 7 kr. Jag visste inte ens att den fanns förut, men nu ville jag ju verkligen ha den.

Gamification

Facebooks gamification fick Malin att fylla i information på Facebook
som hon sen blev arg på sig själv för att hon fyllde i ;)

I speldesign så måste vi hitta:

  • Balans mellan kunskap och utmaning
  • Balans mellan tristess och osäkert, lite spännande.
  • Balans som tar mig framåt mot någonting. Jag ska känna att jag blir bättre på någonting.

Viktigt för känslan att ta mig framåt mot någonting är att vi skapar någon form av visualisering av progression. Det är inte avgörande med ett slutmål, kanske snarare tvärt om, det kan vara bättre med ett rörligt slutmål, t.ex. en av mina vänner som jag vill jaga i kapp.

“Stoppa inte in poängräkning och belöningar som inte betyder någonting för mig! Om det inte betyder något för mig att jag ligger etta på en topplista så kommer jag inte vilja göra det. Ta istället reda på vad drivkrafterna är för den publiken som vi vill nå.”

Att mäta och utvärdera sociala medier, Michael Kazarnowicz

Att kalla saker för “sociala medier” är skönt för då kan man i organisationen skicka över det till ‘personen som ansvarar för sociala medier’, men det är lite som att kissa på sig – det är skönt i början.

Michael är en duktig talare och kan på ett lätt sätt beskriva både varför och hur vi måste mäta och utvärdera sociala medier.

Första frågan för att utvärdera sociala medier är att se till att vi kan svara på frågan “Varför är vi här, vad är det vi egentligen gör”. Annars så hamnar vi träsket där vi måste förklara hur många likes vi har.

Det finns massor av svar på den frågan:

Digital närvaro

Baserat på vad svaret är så är det olika saker vi ska mäta! Och när vi jobbar med flera kanaler, vad är syftet med respektive kanal. Är det employeer branding vi sysslar med på LinkedIn så kan det vara retention på Google+. Vi måste rita kartan. Och kartan måste innehålla hur material kan röra sig mellan kanalerna. Varje kanal är inte sluten!

Ordningen att göra saker i:

  1. Rita kartan
  2. Beskriv varför, hur och vem. Det kan inte vara en person som hanterar sociala medier om det inte är så att du driver ett tremannaföretag. Det här är personer som sysslar med kundvård!
  3. Definiera KPIer

Är det så att vi är på Facebook för att ge support, då vill vi antagligen mäta det mot andra supportkanaler. Är det så att vi är på Facebook för att vara varumärkesbyggande så kanske vi inte vill ha mycket supportfrågor. Vi måste definiera olika KPI:er!

Är det så att vi finns på YouTube för att skapa visuella manualer och en video får väldigt många visningar är det en bra sak? Eller kan det kanske vara så att produkten är så dålig att väldigt många personer måste leta efter hjälp?

“Det är väldigt lätt att hamna i stadiet där högt [många besök/likes/osv, min anmärkning] är samma sak som ‘bra’, det är det inte!”

Digital närvaro

Stirra dig inte blind på ett av verktygen. Det finns inget verktyg som på ett enkelt och bra sätt samlar in all data på ett och samma ställe. Vi måste använda många verktyg. Facebook Insight, Bit.ly-statistik, Google Analytics, YouTube statistics, osv. Och vi måste börja sätta dem i samband med varandra.

Verktyg som PeerIndex och Kred får ofta utstå ganska mycket skit men avskriv inte dem! De är faktiskt ganska bra på vad de sysslar med. Använd det inte som ensamt verktyg, men de är en användbar del i verktygslådan.

Mät baseline! Före du börjar göra måste du börja mäta, annars har du ingen aning om vad du har åstadkommit

Men sluta vara narcissist. Istället för att kolla “Vad säger folk om oss på SEB”, kolla vad de säger om att byta bank, om internetbank, bolån, billån, starta eget, pensionsförsäkringar. Det är de sakerna, de problemen i vardagen som vi ska lösa för våra kunder.

 Hur mycket pratar folk om “bolån” och hur mycket pratar folk om “bolån i förhållande med SEB”. Sen kan vi fundera på hur kan vi öka bolån i förhållande med SEB och där kan vi göra en varumärkesresa när vi ser att det ökar.

Är det någon som försökt prata med Siri någon gång? Datorer är dumma, mänskliga ögon måste titta på resultaten.

Tankar och referat från Suniweb 2013, dag 1

Var du inte på Suniweb 2013 men vill veta vad som hände? Eller var du på Suniweb och vill komma ihåg vad som hände? Eller veta mer?

Här är mina, gästbloggare Emil Öbergs, anteckningar tillsammans med mina personliga reflektioner och länkar till presentationer, ställen att läsa mer på och annat smått och gott.

Kika också på tankar och referat från dag 2.

Emil ÖbergMig hittar du på:
Twitter: @emiloberg
Facebook: https://www.facebook.com/EmilOberg
LinkedIn: http://se.linkedin.com/in/emiloberg/
Webb: emiloberg.se
Uppsala universitet: http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N10-232

 


Innehåll

  • Blixtpresentation: Redesign av Högskolan i Borås, hb.se, Ida Danell
  • Blixtpresentation: Ny LiU-webb 2015, Jan Svensson
  • Blixtpresentation: Nytt intranät för Umeå universitet, Olof Malmberg
  • Blixtpresentation: Student- och personalkatalog på webben, Ivar Johansson, Konstfack
  • Creating Social Video – Petter Karlsson, FKDV
  • The end of search as we know it – Daniel Bergqvist, Google
  • Skriv effektiva webbtexter – Anna Hass
  • Tekniksession: Node.js med Viaplay – Joakim Rapp
  • Tekniksession: DevOps med automatisering, Niklas Lind, B3IT
  • Erfarenhetsgrupp: Visa ditt intranät
  • Erfarenhetsgrupp: Sök

Sammanfattning

Suniwebs, första dag var all about förvaltning. Förvaltning, förvaltning, förvaltning och organisation, organisation, organisation. Den stora frågan för högskole- och universitetssverige verkar vara: Hur skapar vi en webborganisation som fungerar? Hur skapar vi processer? Hur får vi finansiering? Hur skapar vi förvaltningsbarhet?

Även om ingen talare direkt pratade om förvaltning så genomsyrade det i princip allas dragning och återkom i frågor.

Men det här är ju ingen ny fråga, men är det så att vi har proferssionaliserats? Vi märker starkare av avsaknaden av bra förvaltningsformer? Vi har större tryck på oss?

Blixtpresentation: Redesign av Högskolan i Borås, hb.se, Ida Danell

Nya externa hb.se, baserat på EPiServer, lanserades 18 februari 2013. Interna delar för studenter och anställda släptes i slutet av maj.

Och varför gjordes då en redesign (Ida använder genomgripande ordet redesign)? Det gamla klassiska; det gamla systemet var svårarbetat, ett svårunderhållet CMS, inget stöd för mobil/surfplattor, gammal teknik och design, otydlig struktur/målgrupp, rörigt.

“Man kan inte informera nog om vad som händer”.

Inte heller helt ovanligt så var inte den egna personalen helt med på båten. Personer i organisationen som borde haft koll på arbetet hade inte koll på vad som hände. Målbilden var inte klar för medarbetarna, eller i Idas ord: “Vi bygger ingen rymdraket” – Vi löser inte allt som folk tror.

Redesign av HB.se

Kanske behövde presentationen också redesignas ;) (Vi skyller på teknikfel!)

Utmaningar framåt:

  • Vill jobba mer strategiskt
  • Vill jobba med Google Analytics
  • Göra en utvärdering om vad vi fått, vad funkar bra/dåligt
  • Jobba mer med webbredaktörerna på institutionsnivå (de har ofta andra arbetsuppgifter också.)
  • Engelska webben är eftersatt
  • Forskningswebben

Alltså, utmaningar framåt; väldigt mycket organisation, styrning och förvaltning!

Allt som allt så visar Ida på samma problembild som finns på säkerligen de flesta av landets högskolor och universitet.

Blixtpresentation: Ny LiU-webb 2015, Jan Svensson

  1. Twitter: @Jan_webbokom

“Webben är spretig, vi har 3,2 miljoner sidor och 483 webbsystem”

Beställningen från kommunikationsdirektör har gett en tydlig målbild: Linköpings universitet ska 2015 ha en ny externwebb.

Här gjorde Jan mig glad genom att säga att de inte vet exakt vad det innebär. De kommer att jobba med effektkartläggning. Jan trycker här på att det är värdefullt, inte bara för att skapa en webb som faktiskt leder till effekt, utan också för att skapa en gemensam målbild inom projektet och en gemensam bild som kan förankras med ledning.

Effektkartläggning

Effektkartläggning!

I uppdraget ingår också att ta fram en ny webborganisation.

Framgångskriterier som LiU tänker på (eller med andra ord; tips och trick!):

  • “Samordna utvecklingskraften”. Finns det utvecklingskraft på olika ställen inom organisationen? Samla dem!
  • “Uppmärksamma och slå mynt av legala krav”.

“Om man ställer frågan till ansvariga chefer om hur de ser på tillgängligheten på webben så börjar de darra och då kan vi säga att ‘bra då kan de personerna som är experter på det här frågorna få jobba med det?’”

  • “Visa på behov av professionalisering”, “T.ex. hur säkerställer vi ROI, här måste det finnas personer ansvariga”.

Blixtpresentation: Nytt intranät för Umeå universitet, Olof Malmberg

Projektet, beställt av rektor, består av två delprojekt; teknik och verksamhet (börjar mönstret kännas igen?)

“En stor utmaning är att se till att det här bli förvaltningsbart. Det är alltid ett problem med webbprojekt”

Här har Umeå universitet gjort en smart sak; de är garanterade medel en bit framåt i tid. Dvs att förvaltningen för en gång skull faktiskt tänks på, redan i projektstadie. Bra – mer sånt.

Umeå har genomgripande gjort teknikval som organisationen inte har erfarenhet av(!) Ingen förklaring till varför. Teknikvalen är i alla fall EPiServer 7 + Sharepoint 2013, Lync, Exchange, TimeEdit, Google Search Appliance, AD FS (dvs inte CAS) för autentisering mfl.

“Vi har tusen redaktörer och vi vet inte vilka de är”

Och åter till organisationsfrågan. Umeå har 1000+ användare i InfoGlue (dagens publiceringsverktyg för externwebb) som gör sammanlagt 7400 timmar redigering per år. Det är alltså få redigeringar per person. Men det här är ändå 1000 personer som måste utbildas, vilket kostar pengar. Det är dessutom 1000 personer där många är sällananvändare och det är generellt väldigt otacksamt att vara sällananvändare av ett mer komplicerat system. Därför vill Umeå minska andelen redaktörer

“Kommunikation som profession”

De jobbar för att t.ex. låta ett par institutioner gå ihop och anställa en person, eller anställa en fakultet. (Verkar alltså inte som att de centralt anställer).

Annars då:

  • Utreder utfastning av InfoGlue som verktyg på externwebben.
  • Implementera den grafiska profilen, webben släpar efter
  • Hoppas komma igång med iTunes University.

Blixtpresentation: Student- och personalkatalog på webben, Ivar Johansson, Konstfack

“För första gången på hundra år så finns en samlad bild på anställda och studenter”

Konstfack har skapat en katalog för anställda och studenter på webben. Det här av tre skäl:

  • Visa personer: “Jag känner X och vill hitta hens telefonnummer”
  • Funktioner: “Jag behöver nå en viss funktion, men vet inte vem det är”
  • Kompetens: “Jag vill hitta en person som kan…”

Här använder de EPiServer och importerar uppgifter från AD:t. Användaren kan själva lägga till extra info. Bild, mobilnummer, osv.

“I början är folk rädda för att visa upp sig publikt, men sen tar fåfängan över”

Och så på frågan om förvaltningsbarhet då?
Problem med folk som slutat. “Blir mer på hörsägennivå: ‘Har du hört att den och den har slutat’, ojdå, då ska den personen tas bort ur AD:t”

Creating Social Video – Petter Karlsson, FKDV

“Hur kan man jobba med video som kommunikationsmedel?

Det finns massor av fler sätt än att bara göra en film!”

Social video = socialt objekt. Skapar en video, tryck in den i en artikel med länkar till andra resurser och helt plötsligt är det mycket mer kraftfullt än bara en video på YouTube. Video blir här:

  • En nod på nätet
  • Plattform för diskussion
  • Referenspunkt
  • Kunskapsbank

Två saker video är fantastiskt till

  • Låta folk träffa personer som de inte skulle träffa annars.
  • Visa upp en plats som folk inte skulle se annars. “Här är våra nya studentboenden”

Men text då? Ska vi bara använda video?
Video är väldigt bra för att visa “Som det faktiskt är”. Dvs “sanningen”. Medan text är bra på att få oss att fantisera, det får oss själva att bestämma exakt vilken blå nyans havet var. Om det var när-jag-var-på-kanarieöarna-blått eller dysterblått. Film visar vilken färg havet var. Använd text och video tillsammans!

Tre korta tips om video:

  • Voice over - Ta upp kameran. (Din telefon har en kamera!) och börja prata om det du filmar.
  • Reportage - Snabbtipset: Ta ditt vanliga headset och använd som mikrofon för att intervjua någon annan.
  • Ståuppa - Fortfarande headset som mikrofon, men inte en intervju. Låt någon annan hålla i din telefon (som du såklart filmar med) och du pratar rakt till tittaren.

Vi måste göra kommunikation enklare! Istället för att göra en väldigt fet video för hög kostnad en gång om året – använda pengapåsen till att göra enkla videos till låg kostnad dagligen, eller kanske något dyrare veckovis, och kanske en lite dyrare kvartalsvis.

“Är det någon annan som filmat ert seminarium? Som gjort jobbet åt er? Använd det! Tryck in det på er site!”

Tips:

  • Beväpna era intressenter! “Dem som ni kan sätta en mobilkamera i händerna på – gör det!”
  • “Var opportunistiska! Ser ni Barack Obama – ta upp filmkameran och filma honom, våga det!”

The end of search as we know it – Daniel Bergqvist, Google

  • Jobbar på Google med söklösningar för företag.
  • Twitter: @bexie
  • Vill du pröva the Knowledge Graph? För att få alla häftiga bells and whistles så krävs att du surfar på den amerikanska varianten av Google. För att gå dit utan att bli omdirigerad till svenska Google gå till http://www.google.com/ncr Där kan du pröva att söka på t.ex. “top movies 1986” (Google håller med mig, det är Top Gun!)
  • Mer information om the Knowledge Graph? Kolla på Google I/O: https://developers.google.com/events/io/

“The perfect search engine would understand exactly what you mean and give back exactly what you want – Larry Page”.

End of the world

Domedagsbild av @EmilottLantz (bättre i fullskärm!)

Så vad säger Google och Daniel Bergqvist är framtiden för sök? – Sök där du inte behöver söka utan där informationen bara “finns där”, ibland för att du faktiskt vill ha den, ibland för att du inte vet att du vill ha den.

Ett av Googles sätt att stödja detta är Google Now, ett av Googles 20%-projekt.

“Proaktivitet, ska ge rätt information vid rätt tillfälle utan att du behöver fråga efter det. Internt brukar vi säga att ‘Du är frågan’”.

Google Now hjälper dig att organisera din dag

  • På morgonen så säger den “idag blir det 15 grader så du behöver inte en jacka“.
  • När du åker till jobbet så säger den “Den väg du normalt åker till jobbet så blir det trafikstockning, ta en alternativ väg” (Här är signalerna t.ex. trafikdata, din gps-position, din historik av gps-positioner eller varför inte om det är en väldigt stor mässa nära ditt jobb just den dagen.)
  • När du är på jobbet och ska iväg och träffa en kund så säger den “Du bör åka om 10 minuter beroende på trafikläget.”
  • När du kommer ner på tunnelbanestationen “Här är de tunnelbanorna som går, tidtabell”.
  • På flygplatsen, “du ska till X, det flyget går från Gate Y”.

Google Now vill också hjälpa till att upptäcka nya saker i sök, t.ex:

  • På semester, vill upptäcka scenic spots
  • Vad ska jag göra i kväll?

Google Now finns idag som en del av Google Search, app för iOS och Android.

“Det finns väldigt starka indikationer på att Google Now är en produkt som vi kommer att företagsanpassa”

För att stödja den här typen av sök (och andra typer av sök också för den delen) så behövs kunskap. Google kallar sin lösning för the Knowledge Graph. TKG lanserades för 1,5 år sen och mappar ut personer, platser och saker och hur de är sammankopplade till varandra. Just nu består TKG av 700 miljoner entiteter och 18 miljarder fakta som gör att vi kan svara på frågor som vi inte kunde svara på förut. T.ex “What are the upcoming movies from Matt Damon”. Vi vet att Matt Damon är en skådespelare, vi vet vilka filmer han medverkar i och vi vet releasedatum för de filmerna så Google ger oss svaret är “The Monuments” och “The Zero Theorem”.

På scen demonstrerar Daniel Googlesökningar (via röstigenkänning såklart):
“Who’s the president of the united states”, “where’s he born?”, “Who’s his mother?”, “Where was she born?”.

Skriv effektiva webbtexter – Anna Hass

“25% av vuxna svenskar har svårt att förstå texter skrivna på en årskurs 9-nivå.”

  • Det finns rätt eller fel, men Anna förutsätter att alla professionella faktiskt skriver korrekt språk.
  • Det finns åsikter om fint och fult språk, men det är heller inte intressant här.
  • Intressant är däremot bra eller dåligt. Där bra är användbar text. Anna pratar om användbar text.

“Syftet med en text är aldrig att ‘informera’, syftet är att få en ‘effekt’!”

När du skriver, utgå ifrån detta.

  • Läsaren
    Vilka ska läsa?
    Hur ser deras situation och behov ut?
    Vad vill de veta?
  • Effekten
    Vad vill du att läsarna ska göra?
    Vad vill du att läsarna ska känna?
  • Texttypen
    Vilka krav och förväntningar finns på den här typen av text?

Här är ett analysprotokoll som kan användas för att bedöma texter:

  1. Syftet: Svarar texten på läsarens frågor?
    Är det tydligt vad läsaren ska göra, och varför och hur?
  2. Strukturen: Orientera, instruera, motivera, aktivera.
    Kommer innehållet i den ordning läsarna vill ha det?
    Är texten överskådligt uppställd med rubriker, punktlistor osv?
    Gör strukturen så att texten är lätt att använda?
  3. Perspektivet: Utgår texten från läsarenssituation och behov, i stället för att prata om er handläggningsprocess, ert erbjudande etc?
    Vänder sig svaret till läsaren, med tilltal och uppmaningar?
  4. Språket: Är meningarna lätta att läsa och följa?
    Är sammanhangen tydliga?
    Är orden enkla, vanliga och begripliga?
    Är språket anpassat till läsarnas behov?
    Följer språket skrivreglerna?

Anna bedömmer texter på högskolornas och universitetens webbplatser på scen.

“Ni behöver ha både resurser och en förvaltningsprocess. Det kan faktiskt inte stå att regeln ändrades 2007 när det nu är 2013!”

Förvaltningsprocess! Känns det igen?

Korta tips:

  • Måste jobba även med form, inte bara innehåll. Mellanrubriker, punktlistor, Många texter skulle tjäna på att skrivas mer som instruktioner.
  • Många texter saknar tilltal: “Här kan du som X göra Y”. Det kan också vara ett sätt att kontrollera kvaliteten på en text. Svarar texten på “Här kan du som X göra Y”

“Min korta kurs är att börja alla texter med ‘Du kan’”

  • Anna visar många texter från våra högskolor och universitet. Många av dem är korrekta, de innehåller mycket information och de är också trevliga, men de är inte effektiva. De hjälper inte mottagaren att nå sitt mål. En text måste syfta till att ge en effekt.
  • Använd uppmaningar! Det gör texten mer användbar. Du vill ju att jag ska göra någonting, använd då uppmaningsformen: “Ring mig”, “ansök här”.

“Ställ inte en vägg av word i vägen för användaren!”

Språklagen ställer krav på oss, vi måste skriva enkelt och begripligt!

Tekniksession: Node.js med Viaplay – Joakim Rapp

Node.js kom 2009, så det är en väldigt ung plattform. Node.js är baserat på V8, Chromes javascriptsmotor. Du skriver alltså Javascript.

“Folk tror sig kunna Javacript så det blir ofta ganska slarvig kod när folk skriver Javascript. När man börjar skriva större applikationer i Javascript så bör man ta sig en tankegång vad gäller struktur.“

Är Node.js alltid rätt?
Använd inte Node.js om man ska göra tunga beräkningar, kolla då istället på något med stöd för riktig multitrådningsfunktionalitet. Men för webb funkar Node.js väldigt bra. Det brukar rekommenderas att inte servera allt för mycket statiskt innehåll med node. Då brukar man lägga en webbserver vid sidan av som får leverera det.

Tekniksession: DevOps med automatisering, Niklas Lind, B3IT

Presentation 2013 - Vagrant och Fabric

“Det här har sparat sjukt mycket tid på IT-avdelningen på KTH!”

Vi som sysslar med systemutveckling får fler och fler svårigheter med deployment:

  • Fler applikationer
  • Fler nya tekniker med olika metoder för driftsättning
  • Fler virtuella miljöer
  • Högre leveranstakt

Niklas vill prata om DevOps. Developers och operations – vi sitter tillsammans!

“Drift och utvecklare sitter tillsammans, parprogrammerar och löser gemensamma problem”

Tips:

  • Gemensam icke-elektronisk backlog på väggen tvingar fram fysiska möten.
  • Vi har valt enkla verktyg som låter oss göra små förändringar, tillsammans och ofta.
  • Vagrant är ett verktyg för att hantera små privata virtuella miljöer för utveckling, inte för att drifta.

“Vagrant – Ett lättanvänt verktyg som låter oss testa små stegvisa förändringar i våra installationsscript.”

Ofta så består en miljö av flertalet maskiner, t.ex. i sin enklaste form en form för webb och en för databas. Vagrant ger oss möjligheten att skicka kommandot “vagrant up” och starta upp båda de maskinerna. Eller som i exempelscriptet på scen, dra igång 5 maskiner – 3 st frontend, 1 backend och 1 dev.

Presentation 2013 - Vagrant och Fabric
Vagrant-konfiguration för att sätta upp 5 maskiner.

De kör också Fabric.

Fabric is a Python library and command-line tool for streamlining the use of SSH for application deployment or systems administration tasks.

Kör små tasks på sin egna maskin, via SSH så exekveras den tasken på utvalda maskiner. Det här medför att du kör samma script mot din(a) utvecklingsmaskin(er) som du kör mot dina devmaskiner. Enda skillnaden är att du i ena fallet säger “kör det här mot dev-miljö” och i andra fallet “kör det här mot produktionsmiljö”. Fabrik håller då koll på att i devmiljön så ska det installeras på den här devmaskinen, medan i prodmiljön så ska det installeras på alla 3 prodmaskiner.

Precis samma kod körs, enda skillnaden är vilka maskiner det körs på.

Erfarenhetsgrupp: Visa ditt intranät

Uppsala universitet och Linnéuniversitetet visade sina intranät.

Diskussionerna var inte så intensiva. Av någon anledning så känns det som att erfarenhetsgrupper som inte styrs av en moderator är svåra att få till bra på Suniweb. Är det en kulturell grej?

Erfarenhetsgrupp: Sök

För att kasta in en branfackla på området organisation och förvaltning så kastade jag här in branfacklan “Av de 50 personerna här, vilka har som, i alla fall del av, sin tjänst att jobba med sök. Tystnaden i rummet var talande. KTH har en utvecklare som jobbar lite med sök och någon annan undrar om “räknas promille av tjänst”.

Vem har världens bästa sök?

En andra brandfackla kastades in: “Vem har världens bästa sök?” Någon svarade blixtsnabbt “Google” och rummat nickade instämmande. Jag håller verkligen inte med!

Google har världens bästa sök – men bara om vi pratar om bland alla världens webbplatser. Vi, som hanterar en väldigt begränsad mängd data (på sin höjd ett par miljoner enheter) och har full kontroll över vår egen data och mycket kunskap om våra besökare kan, till en billig penning, skapa en sök, bland vår egen data, som vida slår vad Google kan göra med vår data.

Ett enkelt exempel, som också berördes som kortast i rummet är att vi följer årscykler. En sökning på “statsvetenskap” i ansökningstider – där kanske vi bör lyfta program och kurser i söken, precis som att vi lyfter viss data på framsidan.

Problemet är inte att de tekniska lösningarna är för dåliga och allsmäktiga Google vet bättre. Problemet är att vi inte lägger de ynka kronorna som krävs på att faktiskt jobba med sök!

Olof Malmberg vid Umeå universitet använde på föredömligt sätt statistik för att visa varför detta är viktigt. På Umeå universitets intranät sitter motsvarande 20 heltidstjänster och surfar (antal årsbesök gånger genomsnittsbesökstid). Av dem så är det 4,2 heltidstjänster som sitter och söker!

Ska det vara 4,2 heltidstjänster bland våra forskare? Kostnaden för att sänka det till 1 heltidstjänst som sitter och söker bör inte vara stor. Sätt en person centralt som har som jobb att jobba med sök så är jag säker på att 4,2 sänks till 1 och vips har vi då halverat totala kostnaden för sök! Och dessutom levererar en bättre upplevelse för våra kunder.

Jag kunde inte hålla mig utan blev tvungen att kolla på våra siffror, motsvarande siffra för Uppsala universitets Medarbetarportal är 34 heltidstjänster som sitter och surfar på intranätet. Tyvärr har vi inte siffror på hur stor del av dem som är sök, men det måste vi kika på!

Kika också på tankar och referat från dag 1.

DevOps och automatisering – Keep it simple!

Teknikspåret

Niklas-Lind-head_200Samarbete och automatisering låter enkelt och självklart men kan i praktiken bli onödigt krångligt.

Vinsterna är stora med DevOps och automatisering

  • Hantera en växande mängd applikationer utan att öka personalstyrkan
  • Minska väntetider genom att releasa snabbare och oftare utan att öka arbetstiden
  • Tryggare och tydligare samarbeta med förändringar och förbättringar mellan teamen

Niklas Lind från B3IT kommer och delar med sig av sina erfarenheter från samarbete mellan utveckling och drift kring automatisering av deploymentprocessen. Vi kommer att jämföra några olika alternativa verktyg men fokus under detta teknikpass ligger på att demonstrera hur vi kan arbetar med Fabric och Vigrant för att enkelt automatisera och testa installation & deployment.