Tag: video

Var du inte på Suniweb 2013 men vill veta vad som hände? Eller var du på Suniweb och vill komma ihåg vad som hände? Eller veta mer?

Kika också på tankar och referat från dag 1.

Här är mina, gästbloggare Emil Öbergs, anteckningar tillsammans med mina personliga reflektioner och länkar till presentationer, ställen att läsa mer på och annat smått och gott.

Mig hittar du på:
Twitter: @emiloberg
Facebook: https://www.facebook.com/EmilOberg
LinkedIn: http://se.linkedin.com/in/emiloberg/
Webb: emiloberg.se
Uppsala universitet: http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N10-232

Innehåll

• Creative Commons, Kristina Alexanderson
• Antagning.se – en sajt som berör oss med, Per Zettervall, UHR
• Webbanalys med universitets/högskolefokus, Joni Lindgren, Outfox
• Gamification, Malin Ströman, SVTi
• Att mäta och utvärdera sociala medier, Michael Kazarnowicz

Creative Commons, Kristina Alexanderson

• Presentation: http://www.slideshare.net/kalexanderson/cckth
• Webb: http://www.kristinaalexanderson.se/
• Twitter: @kalexanderson
• Kristinas Starwars-bilder: http://kral.se/
• Creative Commons Sverige: http://www.creativecommons.se/
• Tips för att börja använda CC: http://www.creativecommons.se/hur-funkar-det/for-att-anvanda-cc-material/ (Tipstack @molbimien).

Kristina berättar om vad Creative Commons är och hur vi kan använda det på högskolor och universitet.

Jag blev tyvärr tvungen att jobba lite, trots att Kristina alltid är värd att lyssna på! Tyvärr är Kristina också en sån där bra talare som inte skriver samma sak på sina slides som hon också säger, så presentationen blir inte så kul utan att Kristina talar till den.

Antagning.se – en sajt som berör oss med, Per Zettervall, UHR

• LinkedIn: http://se.linkedin.com/pub/per-zettervall/3/570/768

Hur jobbade UHR när de tog fram antagning.se?

Per lyfte upp klassiska projektproblem. Förvisso är det här ett ordentligt stort projekt (270 miljoner för antagningssystemet. Kostnaden är stor för att det är ett väldigt komplext regelverk. T.ex. så hanteras fortfarande personer med stora och lilla A i betyg). Ingenting sticker dock ut som ovanligt och framgångsfaktorna är desamma som lärs ut på en projektledarutbildning.

UHR hanterar:

• 800 000 högskole- och universitetsanmälningar per år
• 120 000 anmälningar till högskoleprovet
• Information på studera.nu
• Ladok, 39 lärosätens studiedokumentationssystem

Typisk tidningsrubrik som UHR får.

Vilka problem fanns med den tidigare lösningen på studera.nu:

• En webbplats som skulle klara allt. UHR ville separera tjänsterna och skapa en site som bara hanterar anmälningsfunktionen.
• Samarbeten mellan myndigheter med helt olika uppdrag
• Teknisk modernisering välbehövlig
• Prestandaproblem
• Olika målgrupper
• Inte så användarvänlig

 “Är du medveten om att vi byggt den här siten, som tar emot 800 000 anmälningar per år, utan någon användbarhetsexpert eller någon som ens kan någonting om användbarhet”

Kuriosa: UHR sparade 5 miljoner på att flytta standardinställningen från “Meddela mig via snigelpost” till “Meddela mig via epost”.

De tog fram upplevelsemål:

• Enkel på ett intuivt sätt
• Pålitlig på ett säkert och trovärdigt sätt
• Hjälpsam på ett personligt sätt
• Modern på ett lekfullt sätt

Men även mer handgripliga effektmål, t.ex. sänka antalet samtal till deras kontaktcenter med 20%. Absolut vanligaste frågan personer ringer in för: “Har min ansökan kommit in?” Det ska självklart inte behövas att sökande ringer för att kontrollera det! Här gjorde de besparningar på 3-4 miljoner i samtal till kontaktcentret.

De definierade framgångsfaktorer för projektet, vilka borde vara givna (men inte alls är det, det är nog något vi alla känner igen) idag.

• Gemensam målbild förankrad inom myndighetern
  • effektmål och projektmål underlättade.
• Prioriterat projekt – ensa förväntningar om innebörden
  • Linjearbetet synkas med projektets tidsplan och behov
  • Verksamheten medverkar i projekt och/eller aktivt bidrar till goda förutsättningar för att nå projektets målbild
• Samarbete över organisationsgränserna
  • Sökandewebben/projektet involverar och har beroenden till samtliga enheter på myndigheten, vilket förutsätter aktivt samarbete och samordning
• Projektorganisation
  • Projektgrupp, dedikerade deltagare som jobbar minst 50%. Viktigt inte minst inför förvaltningsfasen att personerna har varit med på resan.
• Tydlig beställare
  • Projektsponsor och löpande stöd till projektet
• Styrgruppen
  • Arbetar aktivt med riskhantering och eskalerande av frågor
  • Prioriterar
  • Ansvarar för sin enhets bidrag till goda projektförutsättningar
  • Informerar om projektet inom sin enhet.

Jobbade med personor och skisser, ovant för dem men funkade väldigt bra.

“Skisser, jaha, det var nytt för oss, ska man inte bara skriva användningsfall?”

Utvecklingsmetodiken:
Tidigare var man van vid klassiskt vattenfallsprojekt och här jobbade de med Scrum, något som var helt nytt för dem.

“Vi har infört Scrum”

Per berättar om hur de “infört Scrum” för alla förvaltningsobjekt. Här rycker det lite i mina agilöron. Jag undrar hur mycket de “infört Scrum” och hur mycket de faktiskt förstår och agerar efter filosofin i Scrum. Det är lätt att följa Scrums ceremonier, men det är svårt att få en djupare förståelse. Det här är ju självklart ingenting ovanligt, alla organisationer som börjar jobba med agila metoder har den utmaningen och det tar lång tid att få en djupare förståelse.

En annan sak som gjorde att det ryckte lite i ryggraden var att Per lyfte fram att de “jobbar med user stories”. Missförstå mig rätt; user stories är ett fantastiskt hjälpmedel för att få oss att förstå att vi måste tänka på vilken person som vill kunna utföra vad och framförallt vad det har för effekt. Men en user story i sig har inget egenvärde.

Här exemplifierades med “Användaren vill kunna söka efter kurser på förstasidan”. Det är för mig en falsk user story. Den stämmer helt enkelt inte. Jag tror inte att någon användare vill kunn söka efter kurser på förstasidan. Användaren vill antagligen “Söka en kurs hen vet finns” eller “Förstå var statsvetenskap lärs ut”, men hen vill inte “söka efter kurser” och dessutom just specifikt “på förstasidan”. Och till vilken effekt?

Men som sagt, det här är inget dåligt i sig, det tar tid, att få djupare förståelse. Jag hoppas UHR fortsätter jobba och utveckla sig i det området.

Webbanalys med universitets/högskolefokus, Joni Lindgren, Outfox

• Presentation: https://wpmu-tris.sys.kth.se/suniweb/wp-content/uploads/sites/6/2013/10/Suniweb-publicera.pdf
• Twitter: https://twitter.com/joni_lindgren
• Outfox: http://www.outfox.se/
• Heatmap-verktyget Crazy Egg som nämndes: http://www.crazyegg.com/

Jag jobbar med att göra webb bra. Inte bra utifrån vad någon tycker eller tänker, utan vad som är bra utifrån verksamhetsmålen och där måste vi mäta!

Utan tvekan Suniwebs bästa session. Jag är nog måhända färgad då jag har ett starkt intresse av evidensbaserad utveckling. Jag kan till och med gå så långt som att säga att jag tycker det är direkt oansvarigt att inte mäta och analysera sin webb.

All webbutveckling är chansning. Vi chansar faktiskt mest hela tiden. Vi tror att när vi gör något på ett specifikt sätt så kommer användaren göra X, men vi vet faktiskt inte förrän vi mäter, analyserar och experimenterar.  Gör vi inte det så slänger vi massor av pengar i sjön. Om vi lägger pengar på att göra något, då måste vi också lägga pengar på att kolla om det faktiskt funkar!

Outfox jobbar med konverteringsoptimering med tre mål:

• Öka intäkter
• Spara kostnad
• Öka användarnöjdhet

Joni har jobbat med webbanalys för KTH som mål att ha fler kvalitativa ansökningar till sina utbildningar. Här måste vi ställa oss frågan “Vad på webbplatsen bidrar till att vi kan uppnå det här målet?”

Outfox jobbar med fyra huvudgrupper av besökare.

• Svalor, letar snabbt på sidorna, läser inte hela texten, scannar rubriker
• Ugglogrna, noggrann, detaljfokuserad, vill inte välja fel
• Pingvinerna, sociala, vill veta vad adra tycker. Vill se riktiga människor bakom webbplatsen ( skulle kunna välja högskola beroende på var vännerna går)
• Påfåglorna. Väljer KTH för att få status och prestige. Delar med sig för att få likes. Att se framgångsrika exempel tilltalar.

Ingen person är bara en fågel. Men vi har olika huvudtyper. Testa vilken fågel du är på outfox.se.

De jobbar också med tre hypotetiska grupper:

• Slow starters: Är mitt uppe i sin nuvarande utbildning. Svårt att veta vad som är “rätt val”. Kommer sent, konverterar sent.
• Eager beavers: Har länge haft ett mål med sin studier. Vet vilken utbildning som krävs för drömjobbet och har tänkt på det sedan de var 14
• Work no more: Vill ha en helt ny vardag, har haft tid att fundera över nästa steg i livet. Kommer tidigt, motiverade, läser mycket på olika webbplatser.

 De här olika målgrupperna har olika utgångspunkter när de sitter framför sin dator och tittar på utbildning. Exempel utgångspunkter:

• Vet både utbildning och skola
• Vet vilken typ av utbildning men inte var
• Vet vilken skolan men inte vad
• Vet att hen vill plugga men inte vad eller var

Olika utgångspunkter gör också att personerna har olika ingångar, och de olika ingångarna kräver olika lösningar.t.ex.

• Personen som vet precis vilken skola och utbildning hen vill läsa och går in direkt på kth.se – För de personerna så måste vi ha bra onsite search och bra navigering.
• Personen som googlar – Här måste vi hamna högt upp på sökmotorerna, jobba med sökoptimering och kanske, reklam/adwords.
• Personer som går från studera.nu eller kanske Facebook – Här behöver vi jobba med kampanjer, banners, ambassadörer o.d.

Vi vet vad de har för beteenden och vi vet var de landar på kth.se, det kan vi se i vårt analysverktyg.

“Det som är viktigt i konverteringsoptimering är att varje sida ska ha ett mål och ni ska optimera för att besökarna ska ta den actionen och uppnå målet.”

Vilka mål har vi på varje sida? När ni optimerar, tänk på fågeltyperna, vad behöver de olika fåglarna? T.ex.

• de som landar på startsidan ska snabbt hitta in på program
• de som hamnar direkt på programsida, där vill vi exponera länken till antagning.se

Men, hur vet vi, av alla som kommer till vår webbplats, vilka som är våra potentiella studenter? Vi har massor av andra besökare. Personal, personer som är intresserade av vår forskning, kollegor på andra lärosäten, massor av andra. Det enda sättet att få reda på vilka som är potentiella student är att fråga.

KTH har lagt upp en enkät som studenterna får fråga på. Det är faktiskt 20-25 % svarar på enkäten, vilket gav dem 15-20 000 svar att jobba mde. Och – framförallt – de kopplar svaren till Google Analytics! Det gör att de kan koppla ihop det personerna säger att de är (t.ex potentiell student) med vad de faktiskt gör, deras beteendedata. Mycket mycket bra!

Och sen kan vi börja göra A/B-tester. Kortfattat så är en A/B-test när man gör en variation på en sida (t.ex. flyttar en länk till ett annat ställe), skickar en delmängd av besökarna till ena varianten och en delmängd av besökarna till originalvarianten och helt enkelt jämför – vilken variant gjorde att vi bäst uppgyllde vårt mål.

Ett enkelt exempel på ett A/B-test på KTH; De flyttade länken för att söka en kurs/program från längre ner i en lista av länkar till en mer utmärkande knapp högre upp på sidan. Det lkade konverteringen med +198 %

 Exempel 2. KTH la upp en liten klocka som berättar hur lång tid det är kvar att söka för att skapa “urgency”. Det minskade konvertering med -31 %! Men eftersom de sparat sina enkätsvar i Google Analytics så kan de också jämföra med de olika grupperna av besökare.

Enkäten hade en frågeställning i stil med om de har bestämt sig för att studera (eller liknande, jag kommer tyvärr inte ihåg den exakt frågeställningen). Av de som svarade “Jag har inte bestämt sig ännu” så funkade länken med klockan extremt dåligt och gav bara 4 % konvertering istället för 10 % utan klocka. Men för de som hade bestämt sig så funkade varianten med klockan bättre och gav 16% konvertering istället för 12 % utan klockan. Här måste vi bestämma – vem optimerar vi för.

Lärdomar:

• Besökarna har olika motivation när det kommer till att välja utbildning och skola
• Det måste vara enkelt att hitta på webbplatsen, en bra sökmotor och tydlig navigation
• Varje sida ska ha ett mål Har inte varenda liten sida ett mål – släng den! Inga dead ends!
• Vi vet inte vilka förändringar som är sämre eller bättre för användaren (eller vilken grupp av användare) – du måste A/B-testa. Vi vet inte om det hjälper eller stjälper annars.

Varför funkar det bra på KTH?

• Investerar på riktigt i kunskap (och struntar i att lägga pengar på skitsaker som vi inte vet något om).
• Drivande personer från både IT och kommunikation som är lika drivande.
• Målet är att kunskapen om detta ska finnas i organisationen
• Realistisk syn på att det inte går på en dag.

Gamification, Malin Ströman, SVTi

• Twitter: @malinstroman
• SVTi:s blogg: http://blogg.svt.se/testbild/
• Niantic Project: http://www.nianticproject.com/
• YouTubevideon med augmented reality-träningsglasögongen: https://www.youtube.com/watch?v=lg_OyXGQhMI

Malin plockar russinen ur kakan från kursen i Gamification hon höll förra året på Berghs School of Communication. Den var på 30 timmar, här är den på 45 minuter.

Malins historia om Farmville:

Första gången jag var där så fick jag bara det absolut enklaste. Jag kunde så frön, sen efter ett tag så kunde jag inte göra mer utan de sa “kom tillbaka i morgon” och de sa också “i morgon kan du fortsätta mer lek” – de gav ett löfte. Dessutom så sa de “om du inte kommer tillbaka så är all den här tiden du lagt ner gått om intet”. Dagen efter när hade sått så mycket frön att det blivit tråkigt tråkigt så fick jag vips så vindruvor – ja det vill jag göra! De gav mig inte allting, de hade gjort en snittslad bana för mig. Och precis i den sekund där jag verkligen var i behov av en skördetröska så presenterade de den för mig för 7 kr. Jag visste inte ens att den fanns förut, men nu ville jag ju verkligen ha den.

Facebooks gamification fick Malin att fylla i information på Facebook
som hon sen blev arg på sig själv för att hon fyllde i 😉

I speldesign så måste vi hitta:

• Balans mellan kunskap och utmaning
• Balans mellan tristess och osäkert, lite spännande.
• Balans som tar mig framåt mot någonting. Jag ska känna att jag blir bättre på någonting.

Viktigt för känslan att ta mig framåt mot någonting är att vi skapar någon form av visualisering av progression. Det är inte avgörande med ett slutmål, kanske snarare tvärt om, det kan vara bättre med ett rörligt slutmål, t.ex. en av mina vänner som jag vill jaga i kapp.

“Stoppa inte in poängräkning och belöningar som inte betyder någonting för mig! Om det inte betyder något för mig att jag ligger etta på en topplista så kommer jag inte vilja göra det. Ta istället reda på vad drivkrafterna är för den publiken som vi vill nå.”

Att mäta och utvärdera sociala medier, Michael Kazarnowicz

• Twitter: @kazarnowicz
• Webb: http://www.asiktstorped.se/
• Presentation: http://prezi.com/dmmdlz2ikvz_/att-mata-och-utvardera-sociala-medier/

Att kalla saker för “sociala medier” är skönt för då kan man i organisationen skicka över det till ‘personen som ansvarar för sociala medier’, men det är lite som att kissa på sig – det är skönt i början.

Michael är en duktig talare och kan på ett lätt sätt beskriva både varför och hur vi måste mäta och utvärdera sociala medier.

Första frågan för att utvärdera sociala medier är att se till att vi kan svara på frågan “Varför är vi här, vad är det vi egentligen gör”. Annars så hamnar vi träsket där vi måste förklara hur många likes vi har.

Det finns massor av svar på den frågan:

Baserat på vad svaret är så är det olika saker vi ska mäta! Och när vi jobbar med flera kanaler, vad är syftet med respektive kanal. Är det employeer branding vi sysslar med på LinkedIn så kan det vara retention på Google+. Vi måste rita kartan. Och kartan måste innehålla hur material kan röra sig mellan kanalerna. Varje kanal är inte sluten!

Ordningen att göra saker i:

1. Rita kartan
2. Beskriv varför, hur och vem. Det kan inte vara en person som hanterar sociala medier om det inte är så att du driver ett tremannaföretag. Det här är personer som sysslar med kundvård!
3. Definiera KPIer

Är det så att vi är på Facebook för att ge support, då vill vi antagligen mäta det mot andra supportkanaler. Är det så att vi är på Facebook för att vara varumärkesbyggande så kanske vi inte vill ha mycket supportfrågor. Vi måste definiera olika KPI:er!

Är det så att vi finns på YouTube för att skapa visuella manualer och en video får väldigt många visningar är det en bra sak? Eller kan det kanske vara så att produkten är så dålig att väldigt många personer måste leta efter hjälp?

“Det är väldigt lätt att hamna i stadiet där högt [många besök/likes/osv, min anmärkning] är samma sak som ‘bra’, det är det inte!”

Stirra dig inte blind på ett av verktygen. Det finns inget verktyg som på ett enkelt och bra sätt samlar in all data på ett och samma ställe. Vi måste använda många verktyg. Facebook Insight, Bit.ly-statistik, Google Analytics, YouTube statistics, osv. Och vi måste börja sätta dem i samband med varandra.

Verktyg som PeerIndex och Kred får ofta utstå ganska mycket skit men avskriv inte dem! De är faktiskt ganska bra på vad de sysslar med. Använd det inte som ensamt verktyg, men de är en användbar del i verktygslådan.

Mät baseline! Före du börjar göra måste du börja mäta, annars har du ingen aning om vad du har åstadkommit

Men sluta vara narcissist. Istället för att kolla “Vad säger folk om oss på SEB”, kolla vad de säger om att byta bank, om internetbank, bolån, billån, starta eget, pensionsförsäkringar. Det är de sakerna, de problemen i vardagen som vi ska lösa för våra kunder.

 Hur mycket pratar folk om “bolån” och hur mycket pratar folk om “bolån i förhållande med SEB”. Sen kan vi fundera på hur kan vi öka bolån i förhållande med SEB och där kan vi göra en varumärkesresa när vi ser att det ökar.

Är det någon som försökt prata med Siri någon gång? Datorer är dumma, mänskliga ögon måste titta på resultaten.